Så beskär du

Så beskär du – grunderna

Att beskära handlar inte om att klippa så mycket som möjligt. Bra beskärning börjar med att du tittar på växten, funderar över vad du vill uppnå och först därefter väljer vilka grenar eller skott som ska tas bort.

Olika växter reagerar olika på beskärning. Ett äppelträd, ett körsbärsträd, en vinranka och en hallonplanta ska inte beskäras på samma sätt. Tidpunkten, växtens ålder och vilken typ av ved som bär frukt kan också påverka hur du bör göra.

Men några grundprinciper återkommer vid nästan all beskärning.

1. Börja med frågan: varför?

Innan du tar fram sekatören – bestäm vad du vill uppnå.

Beskärning kan till exempel göras för att:

bygga upp en ung växt
ta bort döda eller skadade grenar
skapa en luftigare krona
minska grenar som korsar eller skaver mot varandra
föryngra en äldre buske
stimulera ny tillväxt
bevara eller utveckla fruktbärande ved
hålla en växt inom ett visst utrymme.

Det är inte säkert att en växt behöver beskäras bara för att den inte har blivit beskuren på länge. Om trädet eller busken är frisk, har en bra struktur och fungerar där den står kan det bästa beslutet ibland vara att låta den vara.

Grundregel: Beskär med ett syfte – inte bara för att det är beskärningstid.

2. Välj rätt tid

Det finns ingen beskärningsmånad som passar alla växter.

Äpple och päron kan exempelvis beskäras under andra perioder än plommon och körsbär. Vinrankans huvudbeskärning görs under viloperioden, medan sommarhallon med fördel gallras efter skörden.

Även syftet spelar roll. Samma växt kan beskäras vid olika tidpunkter beroende på om du vill bygga upp kronan, gallra, föryngra eller begränsa kraftig tillväxt.

Titta därför både på kalendern och på växten. Väder, klimat, växtplats och växtens utvecklingsstadium kan påverka när det är lämpligt att beskära.

Är du osäker? Börja med Beskära.se:s beskärningskalender och kontrollera sedan råden för just din växt.

3. Titta på hela växten innan du klipper

Det här är ett av de enklaste sätten att undvika onödiga misstag.

Gå ett varv runt trädet eller busken. Titta från flera håll och försök förstå hur grenarna är uppbyggda.

Fråga dig:

Vilka grenar ser friska ut? Finns det döda eller skadade delar? Korsar några grenar varandra? Växer någon gren rakt in genom kronan? Är någon del mycket tätare än resten?

Bestäm sedan vilka problem du faktiskt vill lösa.

Klipp några få grenar och titta på växten igen innan du fortsätter. Det är betydligt lättare att ta bort ytterligare en gren än att sätta tillbaka en som redan är avsågad.

4. Vad ska du ta bort först?

När en växt behöver gallras är det lätt att börja fundera på formen för tidigt. Börja i stället med det mest självklara.

En användbar prioriteringsordning är:

1. Döda grenar
Ta bort ved som är död.

2. Skadade eller tydligt sjuka delar
Trasiga och skadade grenar kan behöva tas bort. Vid misstänkt sjukdom kan särskilda råd gälla för den aktuella växten.

3. Grenar som korsar och skaver
Två grenar som ligger mot varandra kan skada barken. Välj vilken som har bäst placering och ta vid behov bort den andra.

4. Inåtväxande grenar
Grenar som växer in mot mitten kan göra kronan tät och konkurrera med bättre placerade grenar.

5. Dåligt placerade eller överflödiga grenar
När de uppenbara problemen är borta kan du bedöma om ytterligare gallring behövs.

6. Form och föryngring
Först därefter är det dags att fundera på större förändringar av växtens struktur.

Dött → skadat → korsande → inåtväxande → överflödigt → form.

Du behöver inte komma till sista steget varje gång.

5. Lägg snittet på rätt ställe

Ett bra beskärningssnitt handlar inte bara om vilken gren du tar bort utan också om var du klipper den.

När en hel gren ska bort

Där en gren möter en större gren eller stammen finns ofta en något förtjockad zon som brukar kallas grenkragen.

Lägg snittet strax utanför grenkragen.

Undvik att såga helt plant intill stammen. Då skadas vävnad som trädet behöver för att kunna övervalla såret.

Lämna samtidigt inte en lång grenstump. En sådan stump kan dö tillbaka och blir inte en naturlig del av trädets fortsatta utveckling.

När ett skott kortas in

Om du kortar ett yngre skott görs snittet normalt strax ovanför en lämplig knopp eller sidogren.

Vilken knopp du väljer kan påverka åt vilket håll den fortsatta tillväxten utvecklas. Vill du öppna kronan kan en utåtriktad knopp därför vara ett bättre val än en som pekar inåt.

6. Så tar du bort en större gren

En tung gren bör inte sågas av direkt uppifrån i ett enda snitt.

När grenen börjar falla kan dess egen vikt dra med sig bark och ved från stammen och orsaka en betydligt större skada än det planerade snittet.

Använd i stället ett trestegssnitt:

Första snittet: Såga ett mindre snitt från grenens undersida en bit ut från stammen.

Andra snittet: Såga ovanifrån lite längre ut på grenen. Grenen kan nu falla utan att barken fläks hela vägen in mot stammen.

Tredje snittet: Såga bort den kvarvarande stumpen med ett rent snitt strax utanför grenkragen.

Ju större och tyngre grenen är, desto viktigare blir arbetssäkerheten. Stora grenar, höga träd och grenar nära byggnader eller ledningar kan vara arbete för en arborist.

7. Använd rätt och rena verktyg

Ett rent och skarpt verktyg gör arbetet enklare och ger bättre snitt.

En sekatör passar för mindre grenar och skott. Grövre grenar kan kräva grensax eller beskärningssåg.

Försök inte tvinga en sekatör genom en gren som är för grov för verktyget. Det kan både skada grenen och verktyget och ge sämre kontroll över snittet.

Kontrollera verktygen innan du börjar och rengör dem vid behov, särskilt när du arbetar med växter där sjukdom misstänks.

8. Beskär inte för mycket på en gång

När ett gammalt träd inte har beskurits på många år kan det vara lockande att ”städa upp” hela kronan på en dag.

Det är sällan en bra utgångspunkt.

Kraftig beskärning innebär en stor förändring för växten och kan stimulera omfattande nytillväxt. På äldre träd kan stora ingrepp dessutom innebära många stora beskärningssår.

Om en omfattande föryngring behövs är det ofta bättre att planera arbetet över flera år.

Ta det viktigaste först och låt växten reagera innan nästa större ingrepp görs.

9. Lär dig läsa veden

Ju mer du beskär, desto mindre kommer du att tänka i termer av ”grenar som sticker ut” och desto mer kommer du att börja se olika typer av ved.

Ett ungt årsskott ser annorlunda ut än en gammal huvudgren. Ett skott som burit sommarhallon ska behandlas annorlunda än ett nytt skott. På fruktträd kan kort fruktved vara något du vill bevara, medan ett kraftigt vattenskott kan behöva bedömas på ett helt annat sätt.

Att lära sig känna igen ung ved, gammal ved, fruktved, vattenskott och död ved är därför ett naturligt nästa steg när du har förstått grunderna.